Vuxenlivet suger

Sov dåligt, vaknade trött och missade spårvagnen. Lyckligtvis var det inte längre än 4 minuter till nästa, men det lyckades ändå ta mer än 40 minuter att ta mig från dörr till dörr. Kämpigt. En lätt släng av magkatarr och stressångest har följt mig hela dagen och inte blev det bättre av arbetsbördan från helvetet. Åh vad jag gillar att vara vuxen.

Dagens bästa är Dan som lagar kycklingburritos (eller enchiladas eller tortillas eller vad fan det nu heter, varför så många olika namn för brödrulle?) i köket just nu. Dessutom ska vi äta semla sen.

Taskig kvinnosyn

Scenario: Klockan är 07:35 och elvans spårvagn är fylld till bristningsgränsen. Jag hamnar brevid två Bergjön-kids i femtonårsåldern som avslappnat halkar in på följande samtalsämne.
De verkar inte känna varandra så bra, men det gör ingenting.

Kille 1: Du vet Lisas kompis, hon Jennifer... Jag har knullat henne.
Kille 2: Nä...
Kille 1: Vaddå, tycker du hon är ful?
Kille 2: Nä men fatta hur mycket smink hon använder.
Kille 1: Äh...
Kille 2: Lisa är också gullig. Liten och gullig.

Samtalet fortgår med att Kille nummer 2 försöker bräcka med att han faktiskt kan dricka hur mycket sprit som helst. Kille 1 kontrar med att hans kompis Rikard minsann kan dricka ännu mer.

Seriöst? För det första så är det inte de två som har haft sex, nej nej det är HAN som har k-n-u-l-l-a-t henne. För det andra så verkar tjejen ändå inte stå högt i kurs så här i efterhand. Nej då är det istället hennes kompis som är gullig. Killen pratade om dem som om de vore prylar. En statussymbol. Fy fan vad glad jag är att jag inte är femton längre.

Idag, igår och imorgon

Idag är det söndag. Jag är trött, fortfarande lite bakis, lite hungrig och pank. Igår var det lördag och då var stämningen helt annorlunda med lägenheten full med glada vänner och bål,mojitos och vin i överflöd. Strax innan ett drog vi till Styrbord Babord. En riktigt kul kväll! Imorgon är det måndag, jobb igen och ny stressvecka. Hoppas jag kan finna någon inspiration och lite flyt, det var inget överskott av det under den gångna veckan. Okej, end of gnäll story. Nu ska jag rota fram någonting att äta från frysen. Puss på er och tack för igår.

Cornflakes, randiga tröjor, Kristian Luuk och flow

Halvligger i soffan med laptopen på magen och kollar på Popcirkus lite från sidan så där. Har precis ätit en skål med corn flakes till middag och tidigare ikväll var jag på HM och köpte två nya tröjor, båda randiga och farligt lika tröjor som redan finns i min ägo. Provade även vad som skulle kunna ha varit världens snyggaste kjol, en knälång blandning av ballong- och pennkjol med stora fickor och rysch, från Monki. Tyvärr fanns den inte i min storlek.

När jag ändå skriver vill jag passa på att lovorda Kristian Luuk, han är en helt fenomenal programledare. Trevlig att lyssna på, lagom rolig, sarkastisk och nördcool. I like. Om jag hade varit man skulle jag ha velat vara Kristian. Han är dessutom tillsammans med en väldigt snygg tjej, som jag för övrigt skulle kunna tänka mig att se ut som.

Arbetslivet går trögt just nu, jag har riktigt oproduktiva dagar när jag suckar, raderar och skriver om, mest av allt. Hoppas på att snart komma in i ett sånt där "flow".

Summer Rain

Läste på Evelins blogg att hon varit på Anna Ternheim, det fick mig osökt att vilja posta detta klipp med underbar stämsång. Anna Ternheims Summer Rain feat. Nina Kinert, Ane Brun, First Aid Kit and Ellekari Larsson.

Alla hjärtans med Pelle och Maja

Igår var det maskerad och vi gick utklädda som Pelle Svanslös och Maja Gräddnos.

Ett försök att greppa

Jag har försökt greppa Kuba under de två veckor jag varit där. Det är svårt. Det är ett komplicerat system och ett komplicerat land men samtidigt är människorna glada och härliga. Vi har haft det bra, men trots det var det en lättnad att lämna Havanna i torsdags kväll. Landet är så vackert, men ändå så fult. Så glatt och gästvänligt men ändå så stagnerat och avskärmat från den övriga världen.

Jag har inte kunnat greppa Kuba, jag har bara gnuggat den välpolerade ytan och anat skiftningar i underlaget. Kanske kommer jag aldrig att förstå Kuba och kanske kommer Kuba aldrig att förstå oss. Det är en helt annan värld, som sedan länge är stagnerad. Längs Havannas gator faller husen isär, det finns inte resurser eller material att fixa någonting. Bilar står med öppna huvar längs de dåliga vägarna och överallt står människor och väntar på lift någonstans. Bensin är dyrt och de bilar som finns är i dåligt skick, man fixar alltså lift med den man kan. Överallt finns poliser och vakter som håller ett vakande öga över samhället.

Människorna köar i evigheter för lyx som glass och i de få snabbköp som finns gapar hyllorna tomma. Ingenting är en självklarhet. I snabbköpen accepteras bara valutan konvertibla pesos, för såväl turister som lokalbor, och priserna liknar därför de svenska. Hur mycket en vanlig kuban tjänar eller hur hög arbetslösheten är har jag ingen aning om. Jag vet heller inte mycket om huruvida de faktiskt har bra sjukvård, skola eller hur det är med det sociala skyddsnätet. Jag har en miljon frågor men väldigt få svar och det gör mig lite beklämd. Jag hade hoppats kunna få svar på fler frågor, att kunna förstå mer. Nu ska jag låta resan mogna och tankarna falla på plats.

Back from Cuba.

Hur sammanfattar man två veckor med otroligt blandade upplevelser?
Jag börjar med ett försök i bilder.

Cayo Levisa

Trinidad

Piñar del Rio

Playa Ancón

Viñales

Viñales


Viñales


Cayo Levisa


Havanna